Känn ingen sorg för mig, Göteborg

Befinner mig i en fruktansvärd sinnesstämning. 
Ledsen att göra er besvikna, men ni kan inte muntra upp mig.
Som om ni ens skulle försöka. 
Nej, jag är faktiskt inte glad hela tiden. Jag VILL vara glad hela tiden men det är stor skilnad. Väldigt stor.
Det är faktiskt inte läxor som bekymrar mig denna kväll, även om man skulle kunna tro det. Inte ens vädret. Men jag tror att jag för första gången är arg på Gud. Eller i alla fall väldigt undrande över hans mening med allting. 
Jag förstår inte varför han inte kan låta allt vara som det är. Visst, jag kanske inte skulle ha lärt mig något då, men för tillfället spelar det mig ingen roll. Ingen alls. Jag vill bara spola tillbaka tiden och bli någon helt annan. En sån som inte bygger sitt liv på Dead by April. En sån människa som är lycklig och har allt hon vill ha. Dumma värld...
Tur för Gud att han egentligen har påmint mig flera gånger om varför jag finns till. Det hjälper inte alltid men det hjälper mig att inte förstöra mig själv helt. Hur depp jag än är tänker jag ändå leva efter hans vilja. Bara så att ni vet. Världen blir aldrig någon god plats, men det spelar ingen roll när det ändå inte är världen man ska leva för. Det är ändå inte här jag ska samla mina skatter, utan hos Gud. Någon dag har han löst allt. Men just nu är jag arg. 

Fäller en tår och påminner om: 

"Bli aldrig som jag" // Elin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0